jueves, 25 de septiembre de 2014

Chile: Strejk i världens mest produktiva och lönsamma gruva





Chile:

Strejk i världens mest produktiva och lönsamma gruva

ANTOFAGASTA / TEGUCIGALPA / 2014-09-25 / Fem tusen gruvarbetare lade ner arbetet i måndags och onsdags förra veckan i koppargruvan La Escondida. Det var i protest mot brott mot arbetstidslagar och usla lönevillkor.
– Det var hundraprocentig uppslutning, säger Gustavo Tapia till Flamman.
Han är ordförande för Chiles Gruvarbetareförbund som organiserar arbetarna i 18 privatägda gruvor, bland dem La Escondida. På svenska betyder det ´Den Gömda´. Och gruvarbetarnas motpart har tagit fasta på företagsnamnet för de vägrar att uttala sig för både pressen som att svara på fackföreningarnas krav. De har bokstavligt gått och gömt sig, menar Tapia.
– Det enda vi har hört från företaget, via pressen, är att det har lämnat in ett slags krav på ”skydd” till domstolen.

Gustavo Tapia på presskonfonferens.

Är det rädda för facket eller vad betyder kravet på ´skydd´?
– Ja, det verkar inte bättre. Men vi ser det mer som ett utspel inför sina aktieägare. Vad vi väntar på är att förhandlingarna ska komma i gång.
Vilka är kraven och motiven för strejken?
– Det handlar om i första hand en reglering av arbetstiden inom den privata gruvsektorn i Chile. I dag arbetar vi tolvtimmarsskift men vi tvingas arbeta 13-14 timmar och vi kräver att det enda som kan mäta tiden är klockan. Så enkelt är det.

Gruvan La Escondida.

Men har inte arbetsgivarna historiskt sett alltid tvingat arbetarna att stämpla sitt tidkort när de kommer till arbetsplatsen?
– Visst och lagen säger klart att det inte får arbetas mer än tolv timmar. Men arbetarna tvingas skriva in sin arbetstid i böcker i stället för stämpelklockor.
Hur regleras arbetstiden i de statliga gruvorna (Codelco)?
– Som det sig bör, 8 timmars arbetsdag. Där existerar inte vårt problem.
La Escondida är knappast en förlustaffär för ägarna.
– Knappast, år 2012 redovisade de en vinst på nästan 3,2 miljarder dollar (23 mdr/kr).

Strejken hade en hundraprocentig uppslutning.

Höga levnadsomkostnader

Vid sidan av krav på en reglerad arbetstid, en nedmontering av spionkameror som till och med monteras i lastbilarna, kräver arbetarna en höjning av grundlönen. I dag baseras lönen till 80-90 procent på ett komplicerat system med en bonus som är kopplad till produktiviteten. Men det ger sällan en bra bonus trots att världsmarknadspriserna på koppar har nått höga nivåer. Genomsnittslönen i La Escondida ligger på cirka 1200 dollar i månaden, vilket i svenska kronor blir cirka 8733 kronor.
– Levnadsomkostnaderna i gruvregionerna här i norra Chile är de högsta i Chile.
Därför kräver gruvarbetarna inom den privata gruvsektorn i Chile en åternationalisering av gruvsektorn. I dag skär de transnationella gruvföretagen bokstavligen guld med täljkniv i Chile. Det var det nyliberala arvet från militärdiktaturen som till och med förstärktes under de tidigare krist- och socialdemokratiska regeringarna och som förstärktes under högerregeringen Sebastian Piñera, menar gruvordföranden.

Så här lever gruvarbetarna på 3100 meters höjd i Anderna och världens torraste öken, Atacamas.

Diktaturens arbetsmarknadslagar

– Men det är inte bara den ekonomiska modellen som vi har ärvt från Pinochetdiktaturen, säger Tapia. Även den arbetsmarknadslagstiftning som vår motpart utnyttjar maximalt är ett arv från den fascistiska lagstiftning för arbetsmarknaden som diktaturen inrättade 1979, berättar Tapia och fortsätter:
– Om 30 dagar håller vi vår kongress och där kommer vi att ställa tre krav i förgrunden:
1)      Strejkrätt.
2)      Föreningsrätt, att facket erkänns av företag och myndigheter som arbetarnas försvarsorganisation.
3)      Kollektiv- och minimilöner. Att det finns ett golv (minimiavtal) varifrån vi förhandlar och inte som nu, att allt nollställs (vid nytt år eller efter att avtalsperioden upphört) och eventuella förhandlingar inleds.
– Dagens miserabla strejkrätt ger egentligen arbetsgivaren alla triumf på hand för när ett antal arbetare går ut i strejk har arbetsgivaren rätt att avskeda dem omedelbart. Dessa lagar från diktaturens dagar måste bort och president Michel Bachelet har signalerat om förändringar. Men de måste bli kraftfulla, dundrar gruvarbetarnas ordförande till Flamman.
Dick Emanuelsson

Anhöriga med porträtt av de försvunna i gruvregionen Calama. Många
gruvarbetarledare försvann eller avrättades under och efter militärkuppen.


Bakgrund:

Gruvföretaget La Escondida


Escondida återfinns i världens torraste öken, Atacamas och ligger beläget på 3.100 meters höjd i Anderna i Antofagastaregionen i norra Chile, 1375 kilometer från huvudstaden Santiago. Klimatet är bistert och gruvarbetarna är koncentrerade i så kallade gruvbyar.

Gruvan producerar mest koppar i världen. 1990 motsvarade gruvdriften i La Escondida bara 0,6 % av den totala produktionen av finhaltig koppar i Chile. År 2005 hade den ökat till 19,6 %.

Vinsten 2012 för La Escondida var 3.168 miljoner dollar.

Ägarna utgörs av det australienska transnationella gruvföretaget BHP Billiton, med 57,5% av aktierna följt av Río Tinto, brittiskt ursprung som har 30%

Skivomslaget till Angel Parras skiva.
Efter militärkuppen den 11 september 1973 upprättade diktaturen två koncentrationsläger i regionen Antofagasta; ”Cochi” i Calama och ”Chacabuco” som var en övergiven salpetergruva tio mil från Antofagasta i Anderna. I Chacabuco koncentrerades mer än 3.000 politiska fångar varav flera avrättades av militären. I lägret satt bland annat den kände vissångaren och kommunisten Angel Parra, son till Violetta Parra, författare till ”Gracias a la Vida”, Jag vill tacka livet. Han skrev och komponerade en LP-skiva med sånger skrivna från och om lägret.
Dick Emanuelsson


Intervjun med Gustavo Tapia på spanska:

Audio:
https://app.box.com/s/6wyepeau011g2u7zv3dt

No hay comentarios:

Publicar un comentario