Chile:
Strejk i världens mest produktiva och lönsamma gruva
ANTOFAGASTA / TEGUCIGALPA / 2014-09-25 /
Fem tusen gruvarbetare lade ner arbetet i måndags och onsdags förra veckan i
koppargruvan La Escondida. Det
var i protest mot brott mot arbetstidslagar och usla lönevillkor.
– Det var hundraprocentig uppslutning,
säger Gustavo Tapia till Flamman.
Han
är ordförande för Chiles Gruvarbetareförbund som organiserar arbetarna i 18
privatägda gruvor, bland dem La Escondida.
På svenska betyder det ´Den Gömda´. Och gruvarbetarnas
motpart har tagit fasta på företagsnamnet för de vägrar att uttala sig för både
pressen som att svara på fackföreningarnas krav. De har bokstavligt gått och
gömt sig, menar Tapia.
–
Det enda vi har hört från företaget, via pressen, är att det har lämnat in ett
slags krav på ”skydd” till domstolen.
 |
| Gustavo Tapia på presskonfonferens. |
Är
det rädda för facket eller vad betyder kravet på ´skydd´?
–
Ja, det verkar inte bättre. Men vi ser det mer som ett utspel inför sina
aktieägare. Vad vi väntar på är att förhandlingarna ska komma i gång.
Vilka
är kraven och motiven för strejken?
–
Det handlar om i första hand en reglering av arbetstiden inom den privata
gruvsektorn i Chile. I dag arbetar vi tolvtimmarsskift men vi tvingas arbeta
13-14 timmar och vi kräver att det enda som kan mäta tiden är klockan. Så
enkelt är det.
 |
| Gruvan La Escondida. |
Men
har inte arbetsgivarna historiskt sett alltid tvingat arbetarna att stämpla
sitt tidkort när de kommer till arbetsplatsen?
– Visst
och lagen säger klart att det inte får arbetas mer än tolv timmar. Men
arbetarna tvingas skriva in sin arbetstid i böcker i stället för
stämpelklockor.
Hur
regleras arbetstiden i de statliga gruvorna (Codelco)?
–
Som det sig bör, 8 timmars arbetsdag. Där existerar inte vårt problem.
La Escondida är knappast en förlustaffär för ägarna.
–
Knappast, år 2012 redovisade de en vinst på nästan 3,2 miljarder dollar (23
mdr/kr).
 |
| Strejken hade en hundraprocentig uppslutning. |
Höga levnadsomkostnader
Vid
sidan av krav på en reglerad arbetstid, en nedmontering av spionkameror som
till och med monteras i lastbilarna, kräver arbetarna en höjning av grundlönen.
I dag baseras lönen till 80-90 procent på ett komplicerat system med en bonus
som är kopplad till produktiviteten. Men det ger sällan en bra bonus trots att
världsmarknadspriserna på koppar har nått höga nivåer. Genomsnittslönen i La Escondida ligger på
cirka 1200 dollar i månaden, vilket i svenska kronor blir cirka 8733 kronor.
–
Levnadsomkostnaderna i gruvregionerna här i norra Chile är de högsta i Chile.
Därför
kräver gruvarbetarna inom den privata gruvsektorn i Chile en
åternationalisering av gruvsektorn. I dag skär de transnationella gruvföretagen
bokstavligen guld med täljkniv i Chile. Det var det nyliberala arvet från
militärdiktaturen som till och med förstärktes under de tidigare krist- och
socialdemokratiska regeringarna och som förstärktes under högerregeringen
Sebastian Piñera, menar gruvordföranden.
 |
| Så här lever gruvarbetarna på 3100 meters höjd i Anderna och världens torraste öken, Atacamas. |
Diktaturens arbetsmarknadslagar
–
Men det är inte bara den ekonomiska modellen som vi har ärvt från
Pinochetdiktaturen, säger Tapia. Även den arbetsmarknadslagstiftning som vår
motpart utnyttjar maximalt är ett arv från den fascistiska lagstiftning för
arbetsmarknaden som diktaturen inrättade 1979, berättar Tapia och fortsätter:
–
Om 30 dagar håller vi vår kongress och där kommer vi att ställa tre krav i
förgrunden:
1)
Strejkrätt.
2)
Föreningsrätt,
att facket erkänns av företag och myndigheter som arbetarnas
försvarsorganisation.
3)
Kollektiv-
och minimilöner. Att det finns ett golv (minimiavtal) varifrån vi förhandlar
och inte som nu, att allt nollställs (vid nytt år eller efter att
avtalsperioden upphört) och eventuella förhandlingar inleds.
–
Dagens miserabla strejkrätt ger egentligen arbetsgivaren alla triumf på hand
för när ett antal arbetare går ut i strejk har arbetsgivaren rätt att avskeda
dem omedelbart. Dessa lagar från diktaturens dagar måste bort och president
Michel Bachelet har signalerat om förändringar. Men de måste bli kraftfulla,
dundrar gruvarbetarnas ordförande till Flamman.
Dick
Emanuelsson
 |
| Anhöriga med porträtt av de försvunna i gruvregionen Calama. Många gruvarbetarledare försvann eller avrättades under och efter militärkuppen. |
Bakgrund:
Gruvföretaget La Escondida
Escondida
återfinns i världens torraste öken, Atacamas och ligger beläget på 3.100 meters höjd i
Anderna i Antofagastaregionen i norra Chile, 1375 kilometer från
huvudstaden Santiago. Klimatet är bistert och gruvarbetarna är koncentrerade i
så kallade gruvbyar.
Gruvan
producerar mest koppar i världen. 1990 motsvarade gruvdriften i La Escondida bara 0,6 %
av den totala produktionen av finhaltig koppar i Chile. År 2005 hade den ökat
till 19,6 %.
Vinsten
2012 för La Escondida
var 3.168 miljoner dollar.
Ägarna
utgörs av det australienska transnationella gruvföretaget BHP Billiton, med 57,5%
av aktierna följt av Río Tinto, brittiskt ursprung som har 30%
 |
| Skivomslaget till Angel Parras skiva. |
Efter
militärkuppen den 11 september 1973 upprättade diktaturen två
koncentrationsläger i regionen Antofagasta; ”Cochi” i Calama och ”Chacabuco”
som var en övergiven salpetergruva tio mil från Antofagasta i Anderna. I
Chacabuco koncentrerades mer än 3.000 politiska fångar varav flera avrättades
av militären. I lägret satt bland annat den kände vissångaren och kommunisten Angel
Parra, son till Violetta Parra, författare till ”Gracias a la Vida”, Jag vill tacka livet.
Han skrev och komponerade en LP-skiva med sånger skrivna från och om lägret.
Dick
Emanuelsson
Intervjun med Gustavo Tapia på spanska:
Audio:
https://app.box.com/s/6wyepeau011g2u7zv3dt
