 |
|
”El Lonko”, Victor
Queipul, ledaren i det autonoma mapuchesamhället Temucuicui kidnappades för två
veckor sedan och torterades och hotades till livet om han fortsätter att återerövra
mapuchefolkets historiska marker.
|
[AUDIO] CHILE:
”Mapuchefolket slåss för territorium och autonomi”
Av Dick Emanuelsson
Mapucheindianerna i
södra Chile gör motstånd mot politiken som kriminaliserar deras kamp mot de
transnationella skogs- och energibolagen.
– Försvaret av
mapuchefolkets territorium och naturresurser besvaras av en
antiterroristlagstiftning, som om vi skulle vara terrorister när vi kräver vår
legitima rätt till vår jord.
Så
sammanfattar Hector Llaitul, 41, språkrör för Mapuchesamordningen Arauco
Malleco, (CAM) den utveckling som ägt rum det senaste året i Chile mellan
mapuchefolkets kamp och den chilenska staten, till Flamman. Organisationen CAM
verkar i Aracuania, den historiska regionen för mapuchefolket i södra Chile.
 |
| Hector Llaitul, 41, språkrör för Mapuchesamordningen Arauco Malleco, (CAM). |
Han
föddes 1967 i en fattig mapuchefamilj i staden Osorno. Han säger att han minns
sin pappa som grät när general Pinochet hade mördat den valde
vänsterpresidenten Salvador Allende i militärkuppen den 11 september 1973. Sedan
den dagen växte rebellkänslorna fram i den man som beskrivs av de mäktiga
skogsbolagen i södra Chile med fasa i rösten. Llaitul anslöt sig 1988 till den
framväxande väpnade rörelsen FPMR, den Patriotiska Fronten Manuel Rodriguez och
ingick i planeringen att skapa en gerilla i södra Chile. Men efter åren av
övergång till civilt styre deltog han i bildandet av CAM.
Bolagen
diktaturens allierade
–
Sedan 1980-talet har mapuchefolket förlorat mer än 60 procent av sin jord. De
rättsprocesser som inletts har arkiverats i domstolarna. Mer än 2,5 miljoner
hektar har tagits över av megabolagen Forestal Mininco och Forestal Arauco-Celco,
hävdar Llaitul.
Forestal Mininco är ett av de mest
ifrågasatta företagen i Chile. Under militärdiktaturen var företagsledningen i
staden Laja inblandad i försvinnanden och avrättningar av diktaturens politiska
motståndare. Efter ”övergången” 1990 har företaget anklagats som delansvarigt
för morden på mapucheindianerna Alex Lemún i november 2002 och Zenón Díaz Necul
i maj 2005. Det har även pekat ut flera mapucheindianer som ”terrorister” och
bidragit till en militarisering av mapucheterritorium i regionerna Bio Bio och
Araucania och en kriminalisering av protesterna.
 |
| Konfrontation Mapuchefolket-den chilenska statens utsända i tjänst hos skogsbolag och landägare. |
Mer mark än
mapuchefolket
– Mapuchefolket har en befolkning
som uppskattningsvis uppgår till 1,5 miljoner personer. Men vi förfogar bara
över 600.000 hektar. De två stora ekonomiska grupperna Forestal Mininco och
Forestal Arauco förfogar över nästan två miljoner hektar mark tillsammans.
Deras industrimodell, som är ett arv från diktaturen, har orsakat svåra skador
på våra territorier och ekosystemet. Det i sin tur bidrar till att öka
fattigdomen, folkfördrivningen av bonde- och mapuchebefolkningen och orsakar
torka i jordbruket, berättar Hector Llaitul med indignation i rösten.
Trots den massiva kritiken från
mapuchefolket och den chilenska miljörörelsen utfärdade USA-konsulten Rainforest
Alliance ett ”hållbart miljöcertifikat”. Men tvingades erkänna att Forestal
Mininco ockuperar för mapuchefolket helig mark som uppgår till 300 hektar.
Mapucheledare
kidnappades
För två veckor sedan kidnappades Victor
Queipul i det autonoma mapuchesamhället Temucuicui. Han är ”El Lonko”, som
betyder den högsta ledaren för sitt mapuchesamhälle. En beväpnad okänd civil
grupp kom till huset där Queipul bor och besköt både det och de andra husen med
gevärseld och tårgasgranater.
El Lonko fördes bort och ute på
landsbygden torterades och misshandlades han svårt under förhöret. Förövarna
ville veta var mapucheindianerna har sina vapen. De varnade honom även för att
fortsätta återta mapuchemark från de stora landägarna eller att stödja andra
mapuchebosättningar i deras kamp för sina marker. I annat fall kommer han att
mördas, var budskapet. Queipul lämnades därefter, klockan 03.00 på
onsdagsmorgonen, på en öde plats 60 kilometer från sin bostad.
 |
| En mapuchekvinna grips av karabinjärerna. |
Dömdes till 25 års fängelse
Hector Llaitul har rönt samma öde flera gånger. Men
i stället för att gripa förövarna dömdes han, mot sitt nekande till 25 års
fängelse för ”stöld” (av mark) och ”mordförsök” på en åklagare. Domen
fastställdes senare till 15 års fängelse varav han har avtjänat nio. Han
släpptes villkorligt fri 2014 och måste varje fredag inställa sig på
polisstationen.
Hans säger själv att hans brott består i att han har
organiserat sitt folk som utpekas av rättsväsendet för att genomföra
”terroristaktioner” mot skogsbolagen i form av nedbrända skogsmaskiner.
Hector Llaitul:
– Det som är viktigt i dag är att förkasta den
kriminalisering som pågår mot ett förtryckt folks kamp. Folket slåss för att
återupprätta våra grundläggande rättigheter som vår historiska rätt att återta
vårt territorium och vår rätt till autonomi. Vi fortsätter vår kamp tills
kravet är uppnått.
Audio:
