[AUDIO] CHILE: ”Mapuchefolket slåss för territorium och autonomi”

”El Lonko”, Victor Queipul, ledaren i det autonoma mapuchesamhället Temucuicui kidnappades för två veckor sedan och torterades och hotades till livet om han fortsätter att återerövra mapuchefolkets historiska marker.

[AUDIO] CHILE:

”Mapuchefolket slåss för territorium och autonomi”

Av Dick Emanuelsson

Mapucheindianerna i södra Chile gör motstånd mot politiken som kriminaliserar deras kamp mot de transnationella skogs- och energibolagen.

– Försvaret av mapuchefolkets territorium och naturresurser besvaras av en antiterroristlagstiftning, som om vi skulle vara terrorister när vi kräver vår legitima rätt till vår jord.

Så sammanfattar Hector Llaitul, 41, språkrör för Mapuchesamordningen Arauco Malleco, (CAM) den utveckling som ägt rum det senaste året i Chile mellan mapuchefolkets kamp och den chilenska staten, till Flamman. Organisationen CAM verkar i Aracuania, den historiska regionen för mapuchefolket i södra Chile.

Hector Llaitul, 41, språkrör för Mapuchesamordningen Arauco Malleco, (CAM).

Han föddes 1967 i en fattig mapuchefamilj i staden Osorno. Han säger att han minns sin pappa som grät när general Pinochet hade mördat den valde vänsterpresidenten Salvador Allende i militärkuppen den 11 september 1973. Sedan den dagen växte rebellkänslorna fram i den man som beskrivs av de mäktiga skogsbolagen i södra Chile med fasa i rösten. Llaitul anslöt sig 1988 till den framväxande väpnade rörelsen FPMR, den Patriotiska Fronten Manuel Rodriguez och ingick i planeringen att skapa en gerilla i södra Chile. Men efter åren av övergång till civilt styre deltog han i bildandet av CAM.

Bolagen diktaturens allierade

– Sedan 1980-talet har mapuchefolket förlorat mer än 60 procent av sin jord. De rättsprocesser som inletts har arkiverats i domstolarna. Mer än 2,5 miljoner hektar har tagits över av megabolagen Forestal Mininco och Forestal Arauco-Celco, hävdar Llaitul.

Forestal Mininco är ett av de mest ifrågasatta företagen i Chile. Under militärdiktaturen var företagsledningen i staden Laja inblandad i försvinnanden och avrättningar av diktaturens politiska motståndare. Efter ”övergången” 1990 har företaget anklagats som delansvarigt för morden på mapucheindianerna Alex Lemún i november 2002 och Zenón Díaz Necul i maj 2005. Det har även pekat ut flera mapucheindianer som ”terrorister” och bidragit till en militarisering av mapucheterritorium i regionerna Bio Bio och Araucania och en kriminalisering av protesterna.

Konfrontation Mapuchefolket-den chilenska statens utsända i tjänst hos skogsbolag och landägare.

 

Mer mark än mapuchefolket

– Mapuchefolket har en befolkning som uppskattningsvis uppgår till 1,5 miljoner personer. Men vi förfogar bara över 600.000 hektar. De två stora ekonomiska grupperna Forestal Mininco och Forestal Arauco förfogar över nästan två miljoner hektar mark tillsammans. Deras industrimodell, som är ett arv från diktaturen, har orsakat svåra skador på våra territorier och ekosystemet. Det i sin tur bidrar till att öka fattigdomen, folkfördrivningen av bonde- och mapuchebefolkningen och orsakar torka i jordbruket, berättar Hector Llaitul med indignation i rösten.

Trots den massiva kritiken från mapuchefolket och den chilenska miljörörelsen utfärdade USA-konsulten Rainforest Alliance ett ”hållbart miljöcertifikat”. Men tvingades erkänna att Forestal Mininco ockuperar för mapuchefolket helig mark som uppgår till 300 hektar.

Mapucheledare kidnappades

För två veckor sedan kidnappades Victor Queipul i det autonoma mapuchesamhället Temucuicui. Han är ”El Lonko”, som betyder den högsta ledaren för sitt mapuchesamhälle. En beväpnad okänd civil grupp kom till huset där Queipul bor och besköt både det och de andra husen med gevärseld och tårgasgranater.

El Lonko fördes bort och ute på landsbygden torterades och misshandlades han svårt under förhöret. Förövarna ville veta var mapucheindianerna har sina vapen. De varnade honom även för att fortsätta återta mapuchemark från de stora landägarna eller att stödja andra mapuchebosättningar i deras kamp för sina marker. I annat fall kommer han att mördas, var budskapet. Queipul lämnades därefter, klockan 03.00 på onsdagsmorgonen, på en öde plats 60 kilometer från sin bostad.

En mapuchekvinna grips av karabinjärerna.

Dömdes till 25 års fängelse

Hector Llaitul har rönt samma öde flera gånger. Men i stället för att gripa förövarna dömdes han, mot sitt nekande till 25 års fängelse för ”stöld” (av mark) och ”mordförsök” på en åklagare. Domen fastställdes senare till 15 års fängelse varav han har avtjänat nio. Han släpptes villkorligt fri 2014 och måste varje fredag inställa sig på polisstationen.

Hans säger själv att hans brott består i att han har organiserat sitt folk som utpekas av rättsväsendet för att genomföra ”terroristaktioner” mot skogsbolagen i form av nedbrända skogsmaskiner. 

Hector Llaitul:

– Det som är viktigt i dag är att förkasta den kriminalisering som pågår mot ett förtryckt folks kamp. Folket slåss för att återupprätta våra grundläggande rättigheter som vår historiska rätt att återta vårt territorium och vår rätt till autonomi. Vi fortsätter vår kamp tills kravet är uppnått.

Audio:

https://app.box.com/s/s2bhcj6bn7qvxmohqu8cxoe4o55l541v